.svg)
Göra det fattbart och förnimbart
– en utställning med Sophie Tottie och Johan Widén
20 september 2025 – 11 januari 2026
Under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal gjorde konstnärerna Sophie Tottie och Johan Widén ett antal resor till USA, Italien, Egypten och dåvarande Sovjetunionen. I utställningen Moika 22/Granowskaya 5, i Leningrad och Moskva, möttes deras verk i olika konstellationer. Detta sammanföll med att Sovjetunionen upplöstes och Leningrad blev Sankt Petersburg under de omvälvande åren 1991–92.
Sophie Tottie och Johan Widén delar och diskuterar olika grundläggande frågor i sina konstnärliga arbeten. De tar avstamp i ämnen med existentiella, politiska och historiska referenspunkter som dessutom ofta är plats- och situationsspecifika.
Nu, för första gången sedan 1992, möts åter deras konst och olika arbetssätt. Med Västerås konstmuseums utställningsrum, ASEA:s gamla Mimerverkstad, som arkitektoniskt stöd för urvalet och i dialog med konsthistorikern och skribenten Annika Öhrner, docent i konstvetenskap vid Södertörns högskola, presenterar Tottie och Widén Göra det fattbart och förnimbart.
Utgångspunkten för utställningen är en genomgång av olika pågående och tidigare verk – jämte en förutsättningslös och sökande diskussion om hur dessa arbeten kan ställas i dialog med varandra. Titeln har sitt ursprung i Stefan Jonssons bok Den otyglade skönheten – fem saker konsten vet om demokratin, från 2022 samt Jonssons DN-artikel Den politiska skönheten uppstår när någon trotsar systemet och gör rätt, 2022.
Tottie och Widén har även tagit sig an Konstmuseets samling och gjort ett urval av konstverk och konstnärskap som på ett eller annat sätt haft betydelse för deras egna arbeten och konstnärliga utveckling. Denna del visas i Samlingens Fokus på-rum.
Sophie Tottie, Röd Planet (2025), skiss. Akvarell och blyerts på papper. Foto: Carl Henrik Tillberg
Sophie Tottie (f 1964) undersöker individuella erfarenheter i förhållande till större strukturella system. Utifrån dagsaktuella ämnen, med anknytande historia, arbetar hon konceptuellt med teckning och måleri i ”ett utvidgat fält”– som det har kommit att kallas. Verken tar växelvis form som objekt, video, ljud och ljus. Tottie arbetar både
platsspecifikt och mobilt, vilket innebär att verken både förhåller sig till utställningsplatsen och kan förflyttas och få nya innebörder på nya platser.
Johan Widén, Etruscan Places V (Tarquinia i), 2023, olja och blyerts
Johan Widén (f 1955) arbetar med måleri och teckning, men även med foto, och i kombinationer av dessa tekniker. I hans abstrakta måleri löper ämnet sida vid sida med den måleriska akten. Efter att under längre perioder ha rest och vistats i Mellanöstern sedan början av 90-talet har platser, verkliga eller fiktiva, varit en viktig utgångspunkt för hans arbete.
En sorts fenomenologiska nedstigningar i estetiska och etiska frågeställningar och reflektioner, bland annat utifrån konflikter och komplexa kulturella möten och motsättningar. Drivkraften för Widén är inte förklaringen utan snarare själva sökandet efter motivet/kärnan. En strävan efter mening, mitt i vår omvärlds komplexitet.