Goda Palekaitė – Serpentine Spine

2023-04-01 - 2023-09-24

I utställningen Serpentine Spine – I dialog med Ivan Aguéli väver litauiska konstnären Goda Palekaitė samman kulturella och historiska sammanhang med avstamp i ett intresse för konstnären Ivan Aguéli (1869–1917).

Goda Palekaitė, f. 1987 i Litauen, är konstnär och forskare. Hennes arbete kombinerar visuella, litterära, performativa och antropologiska metoder. Palekaitės konstnärliga praktik utvecklas ofta i långsiktiga projekt. Hon vill dels utforska bakomliggande politik för historiska berättelser, drömmar och kollektiv fantasi, dels sociala förutsättningar för kreativitet.

Om utställningen:

Under ett längre forskningsprojekt har Palekaitė lärt känna Aguéli. Genom närstudier av sparade brev har hon börjat kartlägga en ny bild av vad vi idag skulle kalla en interdisciplinär konstnär, d v s en konstnär som arbetar tvärvetenskapligt runt till exempel ett tema eller en frågeställning.

I utställningen tolkas Ivan Aguélis kontroversiella arv genom en personlig och samtida lins där Palekaitė skapat en fiktiv intimitet mellan sig själv och Aguéli. Genom språk och ljusinstallationer försöker hon kasta nytt ljus på ett mångbottnat konstnärskap där hon själv, i egenskap av nomad och konstnär känner en samhörighet. Hon intresserar sig för Aguélis intentioner, önskningar, fetischer och tvångstankar – där hon känner igen delar av sig själv. Med utgång i Aguélis intresse för mystisism och landskap har Palekaitė arbetat med glas och ljus som material för att skapa egna mystiska landskap. Dessa konstverk visas här för första gången.

Utställningens titel Serpentine Spine anspelar både på skolios, en krokig ryggrad, men samtidigt på ordet ryggrad som i karaktär, viljestyrka och kurage. Ryggraden svarar för styrka, uppriktighet och balans i livet likväl i det konstnärliga skapandet. Palekaitė har själv noterat att skoliosen fått henne att ifrågasätta medvetenheten både i kroppen och i praktiken. Då både Aguéli och Palekaitė själv lidit av skolios har hon börjat undersöka om en serpentinformad ryggrad kan ligga bakom beslutet att bli konstnär.

Goda Palekaitė har även, i samarbete med filmskaparen och konstnären Graham Kelly producerat filmen Swallower of Shades. Titeln Swallower of Shades har en dubbel betydelse och kan översättas med ”att svälja skuggan” eller att ”avstå från att uttrycka det som finns i skuggan”. Filmen handlar om fenomenet Egyptomania – en västerländsk orientalistisk företeelse, både historisk och samtida. En vurm och fascination för det antika Egypten – pyramider, obelisker, evigt liv, mumifiering och ändlösa hemligheter. Det går inte att fastslå när denna fascination tog sin början. Redan under antiken, 10 f.Kr. beslagtog den romerska kejsaren Augustus de första obeliskerna och transporterade dem till Rom. Egyptomania accelererade efter år 1799 med upptäckten av Rosetta-stenen av Napoleons trupper och dechiffreringen av hieroglyfer. Under 1800- och 1900-talet har orientalismen manifesterats i alltifrån vetenskap, politik, konspirationsteorier, film, litteratur, musik, arkitektur, bild- och scenkonst till vardagliga föremål.

Filmen Swallower of Shades är delvis filmad i Paris, den västerländska orientalismens huvudstad.

Filmen visas i Konstmuseets filmrum, Fokus På Film.

foto från Nationalmuseums arkiv

Om Ivan Aguéli:

Aguéli, född Johan Gustaf Agelii och senare även känd under namnet Abdalhadi Aqhili, var konstnär, född och uppvuxen i Sala. Han är idag en av den svenska konstens mest betydelsefulla förgrundsgestalter. Aguéli finns representerad i Västerås konstmuseums samling med både målningar, teckningar och skisser. Några av hans verk visas nu i Serpentine Spine.

Vid sidan av sitt konstnärskap levde han ett mångfacetterat liv. Han bodde periodvis i Frankrike och Egypten med resor till Ceylon (Sri Lanka) och Indien. Han var allt från religionsvetare, konstteoretiker, lingvist, författare, journalist till anarkist, orientalist och sufist.

Aguéli försökte öka den interkulturella medvetenheten och intog tydlig ståndpunkt mot islamofobi, men samtidigt kan hans fascination av orienten och sufismen ses som sprunget ur en kulturell exotism, något som var vanligt under det tidiga 1900-talet inom västerländska intellektuella kretsar och som kan vara så än idag.

Goda Palekaitė är den tredje konstnären i projektet Plein Air Residency, ett samarbete mellan Västerås konstmuseum och Art Lab Gnesta där tre nordiska/baltiska konstnärer har deltagit i en residensvistelse och nyproduktion av konst, med stöd av Nordisk kulturkontakt.